Tipsa en vän
Västervik den 14 december 2017

Färnebofjärden - laxens nationalpark

Färnebofjärdens nationalpark

När naturvård och friluftsliv kompletteras med natur- och ekoturismens potential, skapas nya jobb, lokala turismintäkter och samordningsvinster. Dessutom tillgängliggörs värdefull natur för nya typer av besökare. I nedre Dalälven, där Färnebofjärdens nationalpark ligger, kan en sådan allians även bidra till laxens återkomst.

Dalälven har under tusentals år varit en av Sveriges viktigaste laxälvar. / Foto: Staffan Widstrand

Lax och havsöring lockade de första människorna att bosätta sig vid Dalälvens mynning redan under bronsåldern. Under tusentals år hade sedan laxfisket längs Dalälven en stor ekonomisk betydelse. Laxfisket vid forsarna i Älvkarleby omnämns i ett brev till påven år 1167, och fisket i älven ledde inte sällan till konflikter om hur älvens laxar skulle förvaltas. I början av 1900-talet, när ett av Sveriges första moderna kraftverk byggs i Älvkarleby, går en storslagen laxepok därför i graven.

Idag, hundra år senare, planeras det för laxens och havsöringens återkomst i nedre Dalälven. Det handlar om ett utvecklingsprojekt under ledning av Gävleborgs länsstyrelse med stöd från Fortum, Vattenfall och Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval. Utmaningarna är stora, så därför försöker myndigheter, kraftbolag och andra aktörer ta ett helhetsgrepp. Fria vandringsvägar, både upp- och nerströms, måste skapas förbi en handfull kraftverk. Ambitionen är att fisken ska vandra upp i Färnebofjärdens nationalpark och en bit till. Dessutom måste möjliga lekplatser inventeras och i flera fall restaureras. Men laxens återkomst handlar inte bara om utgifter. I den andra vågskålen ligger inte bara en rikare biologisk mångfald längs älven, utan även nya jobb och lokala turismintäkter. Om fisketurismens potential vittnar den kraftiga ökningen av sportfiske på lax och öring längs älvsträckan mellan Östersjön och första kraftverket i Älvkarleby. 

Trots att Färnebofjärdens nationalpark mest innehåller vatten fokuserar parkens skötselplan på den biologiska mångfalden över vattenytan. / Foto: Staffan Widstrand

- Kopplingen lax, öring och Färnebofjärdens nationalpark är väldigt spännande. Redan idag omsätter sportfisket i nationalparken flera miljoner kronor och lockar besökare som vill sportfiska gädda, gös och abborre. Rätt hanterat kan återkomsten av lax och havsöring i nationalparken tveklöst mångdubbla de lokala turismintäkterna, säger Ekoturismföreningens generalsekretare Per Jiborn och fortsätter:
- Därför blev vi förvånade när vi granskade förslaget till ny skötselplan för Färnebofjärdens nationalpark. Här listas symbol- och naturvårdsarter som bågsäv, vitryggig hackspett, utter, raggbock och mycket mer, men varken lax eller havsöring nämns i planen. Det måste vara ett misstag. Fiskar och annat under ytan glöms lätt bort eller så har förvaltningen inte förmått lyfta blicken. Hur som helst, en viktig pusselbit för nationalparkens långsiktiga vision och framtid saknas.
- Det är därför natur- och ekoturism behövs inkluderas i skötselplanen. För när även naturvården kan peka på nya arbetstillfällen, lokala turismintäkter, breddat kommunalt skatteunderlag och högre exportintäkter, ökar möjligheterna dramatiskt för att förverkliga drömmen om laxens återkomst i nedre Dalälven. 

Runt 75 000 besökare kommer till Färnebofjärdens nationalpark varje år. Kanot, vandring och sportfiske är populära aktiviteter. / Foto: Staffan Widstrand

En förklaring till att laxen saknas i skötselplanen kan därför vara att förvaltningen inte inkluderar natur- och ekoturismen i sitt uppdrag. Ekoturismföreningens remissvar inleds därför med en grundlig genomgång, om varför förvaltning av nationalparker och skyddad natur även bör omfatta goda villkor för traktens naturturism. Det är en möjlighet för landsbygdsutveckling som regering och riksdag regelbundet pekat på det senaste 15 åren. Dessutom, vilket görs tydligt i remissvaret, kan natur- och ekoturismen bidra till att nationalparken tillgängliggörs för nya grupper av besökare. Som bonus skapas nya jobb och samordningsvinster, vilket i sin tur leder till att naturskyddet förankras lokalt. Att synliggöra och öka kunskapen om sambandet mellan svensk natur, naturvård och naturturismens intäkter poängteras särskilt i svaret. 

Gädda, gös och abborre lockar idag tusentals sportfiskare till nedre Dalälven, som dessutom är biosfärområde. Återkomsten av lax och havsöring skulle väsentligt öka områdets attraktionskraft. / Foto: Andreas Persson -  SwedenFishing.com

Ekoturismföreningens remissvar ger också exempel på hur resurser kan nyttjas mer effektivt, samtidigt som både friluftsliv och naturturism gynnas av ökad samordning och samverkan.
- Vi föreslår bland annat att rundslingor med start och mål på en parkeringsplats kompletteras med cykel- och vandringsleder mellan olika boenden. Vidare bör parkens förvaltning hjälpa till att knyta samman traktens omgivande boende med nationalparkens natur- och kulturvärden. Eller att turismens infrastruktur i form av lokala transporter och uthyrning av cyklar bidrar till att tillgängliggöra parken för de som saknar egen bil, förklarar Per Jiborn och avslutar.
- Regeringens utredare Britt Bohlin pekade på mycket av detta i slutbetänkandet, som nyligen överlämnades till näringsministern Mikael Damberg. Vi hoppas därför att regeringen och miljödepartementet snarast möjligt konkretiserar förslagen, vilket bland annat innebär ett uppdrag till Naturvårdsverket att presentera förslag på hur natur- och ekoturismen kan blomstra i skyddad natur.

Länkar:

 

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Pilotinsatsen kring turism i skyddad natur finansieras med medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

 

 

Tillbaka