Tipsa en vän
Västervik den 18 januari 2016

Kritiken mot fulskogen växer

Granplanta

Dagens skogsbruk har debatterats intensivt i Svenska Dagbladet den senaste tiden. Kritiken mot fulskogen i form av ogenomträngligt sly, täta planteringar eller sönderkörda kalhyggen växer. Samtidigt ökar förståelsen för skogens roll för en växande besöksnäring, som både skapar exportintäkter och nya jobb på landsbygden.

Tidigare slutavverkningar innebär att äldre gles skog med lingon- och blåbärsris blir en allt mindre del av skogens livscykel. / Foto: Per Jiborn

I ett debattinlägg strax innan årsskiftet varnade jägmästaren och journalisten Carl Henrik Palmér för Skogsstyrelsens planer på att i norra Sverige sänka lägsta tillåtna ålder för slutavverkning. Bakom planerna står enligt Carl Henrik Palmér de stora skogsbolagen med Sveaskog i spetsen, eftersom man redan idag vill komma åt de skogar som planterades på 1950-talet. Resultatet blir att andelen så kallad fulskog i form av sly, täta planteringar och förödda kalhyggen ökar på bekostnad av äldre gles skog, som är sinnesbilden för bland annat promenader, svamp- och bärplockning. 

Nio av tio svenska idkar någon form av friluftsliv och skogen är en viktig plats för promenader, jakt, svamp- och bärplockning och mycket annat. / Foto: Staffan Widstrand

En vecka senare drog Per Klingbjer, ordförande i Svenskt Friluftsliv, en lans för skogens sociala värden. I sitt inlägg förordade Per Klingbjer mer vackra naturskogar genom att öka andelen skog som brukas med hyggesfria metoder. Han påpekade att nio av tio svenskar ägnar sig åt friluftsliv och att friluftslivets organisationer har nästan två miljoner medlemmar. Många svenskar, men också en växande naturturism, är beroende av skogar som erbjuder vilda upplevelser vid sidan av virkesproduktionen. 

Artdatabankens senaste rapport slår fast att drygt 1 800 skogslevande arter är rödlistade, och att riksdagens mål om levande skogar sannolikt inte kommer att uppfyllas till 2020. / Foto: Staffan Widstrand

Mothugg kom omgående från Rickard Axdorff, ordförande för Naturbrukarna. Han förfäktade att det är bra att riksdagens satta miljömål inte uppnås och att ”efter 70 år av kalhyggesbruk är vår påverkade natur mycket vacker och håller en stor biodiversitet med många ovanliga växter och djur. Där det en gång avverkats finns snart gammal skog igen.” Inlägget fortsatte med påståenden som att ”kalhygget bidrar till en glädjefylld fritid och till en bättre folkhälsa för dessa samtidigt som arbetstillfällen på landsbygden skapas”.  

Leif Öster är själv skogsägare, tidigare informationschef på Sveaskog och idag ordförande för Ekoturismföreningen. / Foto: Dalagård

Bland Sveriges drygt 300 000 skogsägare finns dock andra uppfattningar om kalhyggen och planteringar. Leif Öster, ordförande i Ekoturismföreningen och skogsägare i södra Dalarna, hävdade i en replik att kalhygget inte alls är någon god affär mot bakgrund av de senaste decenniernas pressade virkespriser. Numera är det ”ofta en bättre affär att låta en medelålders skog, stå kvar och fortsätta växa. Än att ta upp ett hygge” skrev Leif Öster och efterlyste mer forskning kring framtidens brukande av skogen, där natur- och ekoturism är en växande och allt viktigare aktör.

Ett spännande exempel på natur- och ekoturismens potential är Ekoturismföreningens uppmärksammade förslag om buffertskogar runt Tivedens nationalpark. Här pekar en första grov kalkyl på att fler jobb, högre exportintäkter och en samhällsekonomisk vinst på minst sju miljoner kronor årligen skapas genom ett hyggesfritt skogsbruk där virkesproduktion samsas med naturturism och friluftsliv. Ett förslag som Laxå kommun nyligen välkomnade, medan kommentarerna från regeringen var mer avvaktande.

Länkar:

 

 

 

Tillbaka